Medlemmarna Gunilla och Krister Bewert – 35, respektive 36 år – från Kristinehamn lämnade hemstaden den 19 juni 2003 med sin OE 36:a ”Elvina”med avsikt att segla jorden runt. Sedan dess har de försett klubben med ett stort antal resebrev. Gunilla berättar här om de omfattande förberedelserna under åren 1996-2003.
Krister och jag hade lite vaga plaver om framtiden men under en regnig kvällspromenad i oktober 1996 tog planen form: vi seglar till värmen! Då bodde vi i ett parhus med tre rum och kök, hade två bilar och en Maxi 68. Vår nästa båt skulle vara vacker, ha toalett, ståhöjd och inombordsmotor. En snabb flytt till en tvårumslägenhet och försäljning av Maxin gas oss efter litet letande vår drömbåt: OE 36:an nr 1 s/y ”Elvina”, byggd i Norge 1970. Hon uppfyllde de krav vi ställt upp. Första sommaren seglade vi hemma på Vänern för att lära känna henne.
Planering och budgetering
En av de första åtgärderna inför den planerade långresan var att göra en budget och vi fick då fram ett avresedatum sommaren 2002. Vi har hela tiden haft för avsikt att inte ha några fasta kostnader kvar i Sverige eller i alla fall så få som möjligt. Vi insåg att vi måste spara mera pengar så 1998 flyttade vi igen och då till ett rum och kök och det har gått hur bra som helst! Båten är ju ännu mindre…
Renovering av båten
Efter vår tredje sommar började vi på allvar att renovera ”Elvina” för att hon skulle passa osss och vårt syfte – långfärdssegling. En epoxibehandling hade vi gjort redan tidigare. Vi blev nu tvungna att byta motor. Den gamla, norska Sabben var visserligen tung och rejäl men gav upp bit för bit och byttes mot en ny 3-cylindrig Yanmar som väger 100 kg mindre än den gamla. Den nya motorn kostade oss ett år, varför avrean senarelades till den 19 juni 2003.
Under två vintersäsonger har ”Elvina” stått inomhus och vi har arbetat med bl.a. motorbyte, fönsterbyten, ny integrerad vattentank i förpiken, ny relingslist, panel överallt, skrapning och målning av alla stuvfack, nytt pentry och nya dynor till hela båten. Det har varit mycket arbete men det mesta har varit roligt och vi har ju fått vara tillsammans. Jag har blivit en hejare på sticksåg, Sikaflex, glasfiberspackel och mycket annat. Varje sommar har vi seglat och kunnat utvärdera vad som är bra och mindre bra. Det är inte alltid det blir bra första gången.
Examina och certifikat
Vi har också kunat förkovra os själva under den här tiden genom att läsa massor av böcker (se litteraturlista). Vi har varit på långseglarseminarium och träffat andra långseglare som har gett oss både praktiska tips och näring för våra drömmar. Vi har tagit utsjöskepparexamen (förkunskaper förarbevis och kustskepparexamen) och LRC (Long Range Certificate, inkluderande VHF/MF/HF) och jag har gått två kurser i spanska.
Slutspurt inför avresan
Nu påbörjar vi sista fasen i våra förberedelser – att avvecka landlivet; säga upp våra arbeten, sälja lägenheten, magasinera/sälja/låna ut våra saker och sist men inte minst färdigställa båten. Kontakter med skattemyndigheter och försäkringskassa, vaccinationer, bankkort och fullmakter kräver sin tid.
Läs mer om Elvina
Förutom resebreven finns historion om de sista förberedelserna, bildreportage från avresan samt utrustningslista och litteraturlista.